Våga dra i bromsen – ett ja är alltid ett NEJ till något annat – ang. debattartikel på Nyhter24

tanja-dyredand-debatt-stroke-stress

 

Nu ligger min debattartikel uppe på Nyhter24.se ‘Jag fick en stroke av jobbstressen – låt det inte hända dig’. Detta är ett av de mest utlämnande artiklar jag skrivit. Det tar nämligen fortfarande EMOT att erkänna att jag (starka, duktiga jag som klarar allt) gick in i väggen.

Här står jag nu. Naken, exposed.... och vågar lämna ut personlig information som kanske också påverkar framtida samarbeten (eller gamla för den delen). I flera månader mörkade jag det som hänt, dels för mina arbetsgivare, dels för  mina föräldrar. Jag bokade om möten, tog telefonmöten, skickade mejl, låtsades få förhinder osv. Ingen kunde se att jag låg i sängen, eller inte riktigt kunde ens komma upp. Bad min man mejla åt mig. Varför?  JA, jag skämdes att jag först fick hjärtflimmer. Sedan en stroke.  Att jag efteråt fick en sådan fruktansvärd depression som är vanligt efter stroke. Hur knäppt det än låter skämdes jag.

För mig har alltid utbrändhet (innan min egna berömda vägg) betytt svaghet. Att man ska rycka upp sig och styra upp det man åtagit sig. Jag har alltid ställt orimliga krav på mig själv. Drivits av att vara ‘duktiga flickan’, ‘aldrig tillräckligt bra nog’, ‘lite mer kan jag väl ändå’ och så vidare.

Nu idag. Kämpar jag fortfarande.

Jag kommer aldrig att bli så som jag var förr. Det är bara att acceptera det. Jag blir tröttare än de flesta 40-åringar. Jag kan ha ambition att gå på event, fester, middagar osv men får i sista stund lämna återbud för att kroppen INTE.KLARAR.DET.

Jag orkar inte helt enkelt i samma tempo som förut. Är mer känslig för ljud, ljus, jäkt och människor. Det behövs ytterst lite för att min stresskurva ska kicka igång igen.

Av ansiktet ser man lite av förändring om man vet hur jag såg ut förut. Ena ögonlocket hänger lite mer ned. Munnen likaså. Jag glömmer saker oftare och får ‘lära in’ saker fler gånger innan det sitter. Som exempelvis kassan på en av de yogastudion jag jobbar extra på. Jag glömmer ord, säger fel ord till fel saker. Blandar ihop år, datum, människor, namn.

Det värsta efter stroke (och de över sex tillfällen jag innan dess fått åka in till akuten varav 3 med ambulans) var inte just att jag fått en stroke. Det var skammen, ångesten och den efterföljande depressionen. Alla som varit nära väggen, i väggen, under väggen eller över väggen, vet vad jag pratar om. Den depression som följer är mörkare än Mordors djupaste gruvor. För mig blev den jättemörk. Så mörk att jag nästan inte ville fortsätta.

Nu hade jag tur. Det finns inte en dag jag är tacksam över att jag hade sådan tur. Jag är här nu. Kan stå upp och ANDAS. Tacksam att jag kan skratta med båda ansiktshalvor. Tacksam att jag fick denna ofrivilliga livsomställning som idag handlar om att jag faktiskt kan hjälpa andra antingen för att inte hamna där, under tiden man befinner sig där eller när väl gått in i väggen. När jag är ute och föreläser eller coachar, om jag kan nå ut till EN person som i sin tur får hjälp att minska stress i sitt liv, då är jag tacksam. Då är mitt mission accomplished. Det är en ynnest att kunna hjälpa andra, så tacksam för det också!

Framförallt är jag tacksam att jag har världens bästa familj. Min man som du inte ens kan förstå hur mycket han ställt upp, stöttat och funnits där. Som fortfarande gör det varje dag. Min dotter som är den bästa tänkbara dotter du kan tänka dig. Och vår lilla minhund som ger så mycket kärlek. Jag är tacksam att jag hade en mycket förstående arbetsgivare som också gav mig frihet att jobba hemifrån, sängen i vissa fall och som stöttat så oerhört mycket.

Det jag nu vet om vad stress gör i kroppen och att det endast behövs ganska lite om dagen för att motverka att stressen äter upp dig borde ALLA veta. Att få upp detta som ett ämne i skolan till våra ungar/ungdomar borde vara obligatoriskt. Liksom att man som arbetsgivare börjar tänka om.

VÅGA DRA I BROMSEN – våga säga NEJ. När du tackar JA tillnågot, tackar du samtidigt också nej till något annat. Vad vill du prioritera i ditt liv? Vad är egentligen viktigast? Börja med att säga Ja istället till dig själv och därifrån börja tacka nej till sådant som inte ger dig energi.

Ha nu en fantastisk måndag. Kom ihåg att andas. Här visar jag tips på varför –>

Nu ska jag göra mig i ordning och åka på galapremiär av Ruben Östlunds nya film The Square. JA ikväll har jag orken och kommer att NJUTa av det lite extra 😀

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *