Fuck you Ego – yoga & verkliga livet

fuck-you-ego

 

Egot ja. Jag ska vara riktigt ärlig.  Den senaste två veckorna har jag varje dag jag kommit upp på yogamattan kämpat mot mitt ego. Eller rättelse: inte bara på yogamattan utan även i verkliga livet.

Mitt ego som gärna driver på. Egot som är otåligt. Som tycker att jag borde komma snabbare in i meditationen, djupare i positionerna, ha mer flöde, mer av allt. Egot som gärna just nu vill helt hoppa över solhälsningen, Surya Namaskara, för att den tycker att det är det absolut tråkigaste av allt.  Egot som inte tar hänsyn till mitt sinne eller min kropp i övrigt. Egot som tittar på instagram och tycker jag borde uppdatera oftare, skriva roligare inlägg och ta nya spännande yogabilder. Egot som tycker att jag borde lite mer, kunna lite mer, vara lite mer. Egot som ställer orimliga krav, pushar, förminskar.

Ego kommer från grekiskan och betyder ‘jag’. Freud populariserade sedan betydelsen och innefattade den att även inkludera vårt personliga medvetande, tankar och vår personliga egna identitet om hur vi väljer att leva våra liv. Men det är inte vårt eget ego som ställer till det för oss, utan det är vad vi har kopplat till vårt ego som gör det. Plus allt det vårt sinne ‘tycker’ att vi borde ha kopplat till det. Det som gör att vi, istället för att känna oss fulländade, påtalar en känsla av otillräcklighet.

Enligt Yoga Sutra är vårt ego (asmita) ett av de fem hindren (klenshas) till att nå ett expansivt och glädjefyllt högre medvetande. Yoga Sutra menar att egot formas i det ögonblick vår själ föds in i vår fysiska jordekropp. Ett hinder blir egot när du börjar tolka det och din känsla av otillräcklighet är den som tar öve (ahamkara, eller meningen av egot/jag-et). Det är när egot styr dig för att du ska bli något annat än den du är, istället för att användas som ett instrument till att befästa det som redan finns där. Man brukar säga att det är som att den som bär ett par glasögon för att kunna se bättre, istället tror att de är glasögonen.

Egot tar då över. Din sanna identitet, det som definierar dig unikt,  förvirras och du börjar jämföra dig med andra, med dig själv. Ofta föds ur detta en osäkerhet, en rädsla som kan övergå i självförminskning. Den tävlan och strävan som vi ofta känner pressade till i karriär, arbete, personlig utveckling, utseende, vikt, längd, matval, hur du bor, vad du tjänar och så vidare.

Eftersom yoga betyder – förena, att förena jaget/kroppen med sinnet/själen handlar yoga istället om att förena.  Exakt det har jag kämpat med senaste veckorna. Mitt ego, som separerat och skapat mer utmaningar på mattan och i verkliga livet, än hjälper kropp och sinne att förenas.

Men idag på morgonyogan, mot slutet av passet släppte det. Jag kunde äntligen ställa egot åt sidan. Och istället välkomna mig, med mina brister och styrkor som jag är idag: stel, otålig, omotiverad, och att det också är helt okej. Jag behöver inte…vara något annat exakt idag. Jag är tillräcklig. Jag är fulländad. Jag är precis exakt så som jag ska vara idag.

Att i själva verket kunna välkomna yogamattan som en ny resa varje gång jag kliver upp på den. En resa som ger mig nya visdomar och lärdomar, som jag kan ta med mig även när jag rullat ihop mattan.

Tack. Detta behövde jag idag.

Bjuder på mina knep från dagens yoga idag:

  • Andningen – återvänder till andningen när tankarna flyger omkring. Så enkelt och hjälpsamt, att andas in och andas ut.
  • Acceptans – att acceptera det jag är idag. Utan att värdera.
  • Släppa taget – att släppa taget om det som inte längre ger mig energi.

Tack.

Fick också ett yogacitat i huvudet. Kommer inte ihåg vem som myntat det, men det lyder: ” Don’t practice yoga to get better at yoga: practice yoga to get better at living”.

Skickar dig som behöver det lite extra ljus och styrka idag.

Kramaste (Namaste med kram)

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *