Stress är kroppens sätt att ge dig extra kraft när något kräver mer av dig. Pulsen stiger, andningen blir snabbare och musklerna spänns. Det är inte farligt i sig, men stress som pågår länge utan pauser kan ge sömnproblem, värk och svårt att koncentrera sig.
Kort svar
- Vanliga tecken på stress är svårt att sova, spänningar i nacke och axlar, oro, irritation och sämre minne.
- Stress blir skadlig när den pågår i veckor eller månader utan återhämtning.
- Rörelse, regelbunden sömn, pauser och färre krav minskar stressen. Andningsövningar lugnar kroppen i stunden.
- Kontakta vårdcentralen eller företagshälsovården om du har hög stress och sömnproblem, ångest eller hjärtklappning. Ring 1177 för råd.
35 800
pågående sjukfall med stressrelaterad psykisk ohälsa enligt Försäkringskassans lägesrapport i januari 2026
3 av 4
av dem som blir sjuka av stress är kvinnor
9,9 miljarder
kronor i sjukpenning betalades ut för stressrelaterad psykisk ohälsa under 2024
2028
försvinner diagnoskoden utmattningssyndrom när Sverige inför WHO:s ICD-11
På den här sidan 12 avsnitt
- Vad är stress?
- Vilka är tecknen på stress?
- Vad är skillnaden mellan positiv och negativ stress?
- Vad orsakar stress?
- Testa dig själv med stresskompassen
- Vad kan du göra själv för att minska stressen?
- När ska du söka vård för stress?
- Hur många är sjukskrivna för stress i Sverige?
- Stress på jobbet: vem ansvarar?
- Visste du att
- Vanliga frågor om stress
- Källor
Vad är stress?
Stressreaktionen styrs inte av viljan. Hjärnan uppfattar ett krav eller ett hot och skickar signaler till resten av kroppen. Hjärtat slår fortare, du andas snabbare och stresshormoner som adrenalin och kortisol frigörs. Samtidigt går matsmältningen långsammare, eftersom den inte behövs när kroppen ställer in sig på att kämpa eller fly.
Reaktionen kallas kamp-flyktreaktionen. Den hjälpte människan att överleva fysiska hot. I dag slår den till på samma sätt när du har för mycket att göra, utsätts för buller eller blir arg på någon. Enligt 1177:s genomgång av stress finns också en spela död-reaktion som kan ge yrsel, trötthet, svaghet i musklerna och en vilja att dra sig undan när hotet känns för stort.
Vilka är tecknen på stress?
Stress märks olika för olika personer. Ett enda tecken behöver inte betyda något, men flera samtidigt under en längre tid är en signal att ta på allvar. 1177 delar in tecknen ungefär så här.
I kroppen
Ont i magen eller huvudet, spända muskler, hjärtklappning och känslan av att inte kunna andas ordentligt. Du får lättare infektioner.
I sömnen
Svårt att koppla av och somna. Du vaknar tidigare än du ska och är trött på morgonen fast du sovit ostört flera nätter i rad.
I tankar och känslor
Sämre koncentration och minne. Du blir lätt irriterad, fastnar i negativa tankar, känner oro eller blir likgiltig.
I vardagen
Tiden räcker inte till och du väljer bort vila och vänner. En del behöver alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel för att orka.
Vad är skillnaden mellan positiv och negativ stress?
Kortvarig stress är inte skadlig. Den hjälper dig att fokusera inför ett prov, en tävling eller en deadline. Så länge kroppen får tid för återhämtning och sömn efteråt klarar den stressiga perioder utan att ta skada.
Stressen blir negativ när den pågår länge och pauserna uteblir. Det gäller både verkliga situationer och sådant du oroar dig för. Då kan blodtrycket stiga, de spända musklerna börja värka och minnet svikta. Vissa påfrestningar är svårare att vila upp sig från än andra, till exempel mobbning, svåra ekonomiska problem eller en för hög arbetsbelastning.
Vad orsakar stress?
Ibland vet du precis vad som stressar dig. Ibland är det svårare att sätta fingret på. Vanliga orsaker är:
- höga krav på dig själv inom många områden samtidigt
- höga krav från en chef, en partner eller släkten
- för lite tid för allt du måste eller vill göra
- oro för sådant du inte kan påverka, som klimatet eller framtiden
- svårigheter på jobbet, i skolan eller hemma
- för lite att göra utan att du valt det själv, till exempel vid arbetslöshet
- en kris, en sorg eller en sjukdom
Obalans mellan krav och resurser är den vanligaste orsaken som långtidssjukskrivna själva anger. Det visar Försäkringskassans lägesrapport om psykisk ohälsa, där nio av tio långtidssjukskrivna uppger att arbetet har bidragit till sjukskrivningen.
Testa dig själv med stresskompassen
Stresskompassen går igenom de tecken som 1177 beskriver. Svara på åtta frågor så får du se vilka delar av livet stressen märks i och vad du kan börja med. Kompassen sparar inga svar och ställer ingen diagnos.
Stresskompassen
Tänk på de senaste två veckorna.
Svara på frågorna för att se resultatet.
Vad kan du göra själv för att minska stressen?
Det finns mycket du kan göra själv innan stressen hunnit bli ett problem. Börja med det som känns lättast. Två förändringar som håller är bättre än tio som du ger upp efter en vecka.
- Ta reda på vad som stressar digSkriv en lista över situationer, personer och vanor som stressar dig. Skriv sedan en lista över det du mår bra av. Listorna visar vad du ska göra mer och mindre av.
- Rör på dig varje dagFysisk aktivitet hjälper mot stress och ger oftast bättre sömn. Folkhälsomyndigheten rekommenderar vuxna att röra sig med minst måttlig intensitet i 150-300 minuter i veckan och att bryta långt stillasittande.
- Skydda sömnenSov och ät på ungefär samma tider varje dag. Kroppen och hjärnan hanterar stress bättre med fasta rutiner.
- Planera in återhämtningVila, var i naturen, ta en promenad eller umgås med någon du tycker om. Lägg in pausen i kalendern innan veckan fylls.
- Sakta ned tempotGå och ät långsammare. Sitt kvar vid bordet efter maten och tala lite lugnare. Det låter enkelt, men det höga tempot är ofta det som stressar mest.
- Lär dig en andningsövningEn lugn andning med lång utandning sänker pulsen. Använd övningen när du märker att stressen tar fart.
- Säg nej och be om hjälpÖva på att säga nej eller be om betänketid. Prata med din chef om arbetssättet om tempot på jobbet är för högt.
- Var försiktig med alkoholAlkohol kan kännas avslappnande i stunden men gör dig mer känslig för stress. Musik, en bok eller en avslappningsövning fungerar bättre i längden.
När ska du söka vård för stress?
Sök hjälp så snart som möjligt om du mår dåligt av stress och inte kan hantera den på egen hand. Stressjukdomar kan ta lång tid att läka. Vägen tillbaka blir oftast kortare om du söker tidigt. Kontakta en vårdcentral eller företagshälsovården om du har hög stress och får sömnproblem, ångest eller hjärtklappning.
På vårdcentralen kan du träffa en läkare, en kurator eller en psykolog. En fysioterapeut kan hjälpa till med spänningar och rörelse. Psykologisk behandling, till exempel KBT via nätet, kan hjälpa både när stressen kommer från jobbet och från livet hemma.
Ring 112 direkt
om du får bröstsmärta, svår andnöd, svimmar eller plötsligt får svaghet eller domning i ansiktet, en arm eller ett ben. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att hitta rätt vård.
Hur många är sjukskrivna för stress i Sverige?
Stressrelaterad psykisk ohälsa är den största orsaken till sjukskrivning för psykiatriska diagnoser. Försäkringskassan räknade i januari 2026 med 35 800 pågående sjukfall, 11 procent fler än i september 2019. Tre av fyra som blir sjuka av stress är kvinnor. Under 2024 betalades 9,9 miljarder kronor ut i sjukpenning för stressrelaterad ohälsa.
Antalet minskar något jämfört med året innan. Försäkringskassan pekar på lågkonjunkturen som en möjlig förklaring, eftersom sjuktalen brukar sjunka när arbetslösheten är hög. Sjukskrivningar för stress blir ofta längre än andra. De som fick det stöd de behövde från sin arbetsgivare hade 19 procent högre chans att komma tillbaka i arbete.
Utmattningssyndrom är den mest kända stressdiagnosen. Socialstyrelsen införde den 2005 i den svenska versionen av diagnossystemet ICD-10. Sverige är det enda landet som använder den. Omkring 20 000 personer sjukskrivs varje år med diagnosen. När ICD-11 införs i vården i januari 2028 försvinner diagnoskoden. Försäkringskassan skriver att förändringen inte påverkar rätten till sjukpenning.
Stress på jobbet: vem ansvarar?
Arbetsgivaren ansvarar för att du inte får fysiska eller psykiska besvär av ditt arbete. Arbetsmiljön ska utformas så att personalen inte blir stressad. Varje arbetsplats ska också ha en policy för hur sjukskrivna kommer tillbaka.
Som anställd har du ansvar att säga till din chef om du mår dåligt av arbetet och att vända dig till skyddsombudet om ingenting händer. Företagshälsovården kan hjälpa arbetsplatsen att förbättra arbetsmiljön om arbetsgivaren är ansluten.
Visste du att
- Utmattningssyndrom finns bara i SverigeDiagnosen infördes 2005 och tas bort 2028, eftersom WHO inte vill ha nationella diagnoser i ICD-11.
- Stöd från chefen märks i statistikenSjukskrivna som fick det stöd de behövde från arbetsgivaren hade 19 procent högre chans att komma tillbaka i arbete.
- Utandningen är den lugna fasenPulsen stiger med två eller tre slag när du andas in och sjunker lika mycket när du andas ut, enligt forskare vid Karolinska institutet.
- Brist på aktivitet kan också stressa1177 räknar för lite att göra, till exempel vid lång arbetslöshet, som en vanlig orsak till stress.
Det här är inte vård
Stressaav.nu är en oberoende redaktionell sajt och ingen vårdgivare. Texten bygger på 1177, Försäkringskassan och Folkhälsomyndigheten, men den kan inte bedöma just din situation. Kontakta vårdcentralen eller ring 1177 om du mår dåligt.
Vanliga frågor om stress
Är stress farligt?
Kortvarig stress är inte farlig och kan ge dig extra energi. Stress som pågår länge utan pauser kan ge högre blodtryck, värk, sömnproblem och i värsta fall utmattning eller hjärtinfarkt.
Hur länge kan man vara stressad utan att ta skada?
Det finns ingen gräns som gäller alla. Kroppen klarar stressiga perioder så länge den får återhämtning och sömn. Risken ökar när stressen pågår i veckor eller månader utan pauser.
Kan stress ge fysiska symtom?
Ja. Vanliga fysiska symtom är ont i magen och huvudet, spända muskler, hjärtklappning, svårt att andas ordentligt och fler infektioner än vanligt.
Kan stress ge hjärtklappning?
Ja, hjärtat slår fortare när stresshormonerna frigörs. Kontakta vårdcentralen om hjärtklappningen återkommer. Ring 112 om du samtidigt har bröstsmärta eller svår andnöd.
Vad är skillnaden mellan stress och utmattningssyndrom?
Stress är kroppens reaktion på krav. Utmattningssyndrom är en diagnos som kan ställas när du levt med hög stress i minst ett halvår och fått flera symtom som pågått i minst två veckor.
Vad händer med diagnosen utmattningssyndrom 2028?
Diagnoskoden försvinner när Sverige inför WHO:s diagnossystem ICD-11 i januari 2028. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram kunskapsstöd för stress- och utmattningsrelaterade tillstånd. Rätten till sjukpenning påverkas inte enligt Försäkringskassan.
Hur snabbt kan man stressa ner?
Pulsen kan sjunka redan efter några minuter med lugn andning och lång utandning. Att återhämta sig efter en lång period av stress tar betydligt längre tid, ofta veckor eller månader.
När ska man söka vård för stress?
Kontakta vårdcentralen eller företagshälsovården om du har hög stress och får sömnproblem, ångest eller hjärtklappning. Ring 1177 om du vill ha råd om var du kan söka vård.
Kan barn bli stressade?
Ja. Barn klarar stress under kortare perioder, men de behöver få koppla av och ta igen sig. 1177 har en egen genomgång av stress hos barn.
Källor
- 1177: Stress, uppdaterad 28 februari 2023, granskad av psykologen Aleksander Perski, Karolinska institutet
- 1177: Vad kan jag göra för att minska stress?, uppdaterad 3 mars 2023
- Försäkringskassan: Lägesrapport psykisk ohälsa: svårare komma tillbaka vid stressrelaterad sjukskrivning, 13 januari 2026
- Försäkringskassan: Diagnosen utmattningssyndrom kan försvinna, 21 mars 2025
- Regeringskansliet: Uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram kunskapsstöd inför att diagnosen utmattningssyndrom försvinner, april 2025
- AFA Försäkring: Kortrapport om utmattningssyndrom, data avlästa 30 september 2025
- Folkhälsomyndigheten: Riktlinjer och rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande, 2021
- Karolinska institutet: Breathing, a key to the body’s stress system, 25 maj 2026
Källorna lästes 18 november 2026.
Läs vidare på Stressa av

