Ursäkta röran i mitt huvud – vi renoverar!

 

Ursäkta röran i mitt huvud – vi renoverar!

Att renovera är lite av en heltidssysselsättning. Fast mer som två obetalda extrajobb som ändån slukar all energi.  Alla som varit inne i den här typen av kaos vet vad jag pratar om. Det stavas KAOS med enormt stora bokstäver. Nu kan man välja att se på det utifrån med professionell helikoptersyn. Liksom låta kaoset bara rinna av dig som vatten på en gås. Alternativt.. slukar den upp all din vakna tid. Eller din sömntid. Även då du egentligen gör något annat.

Exakt där är jag nu: kaoset har blivit en del av mig. Tak, väggar och anläggning av örtträdgård har jag kunnat se på med en gnutta vaksam realitet. Projektleda med helikoptersyn. Så där sunt och förnuftigt som man kan när man inte har alla fingrar i kakburken och kaksmulor upp över ansiktet. Det var när vi kom till golv som allt gått överstyr.

Golv enligt mig är pricken över i. Den där detaljen som lyfter ett helt rum. Andra skulle poängtera att det är väggar, tapeter eller inredningsdetaljer som gör det. För mig är det golv. Ett vackert golv är som den där oumbärliga väskan som förgyller din outfit. Ögonbrynsfixet som ramar in din mejk. Läppglansen som ger ett extra lyft.

När jag kliver in i ett rum är det golvet jag ser. Betraktar med andakt. Tar in det och njuter medvetet närvarande.

Eftersom jag också älskar trä, i det här fallet furu, med samma ömhet och entusiasm: föll således valet på furuparkett till vår ombyggnation av gårdsbutik/yogastudio. Det valet var inte alls svårt och ingick i den sunda realistiska planeringen. Det är nu när vi kommer till efterbehandling av obehandlad furu som vardagsvalskaoset inte finner några gränser.

Min dröm är den där gammaldags vitsåpade, skurade känslan. Du vet när du barfota kan tassa över vitaktiga furukvistar på ett varmt golv med sammetslen finish. När rummet luktar linsåpa, tvätt som torkat utomhus i kombination med sommarbukettens dignande doftomfång. Så tänker jag mig det hela.

Jag har nu legat sömnlös. Läst hundratals trådar på byggsidor. Plöjt Sommar-Ernst. Kollat youtubeklipp. Jämfört slutresultat på trä-displayer på byggvaruhus. NU står jag fortfarande och stampar på samma ställe. Det är som andra säsongen av serien The Fall. Du kommer inte framåt. Du får inga svar. Det blir bara mer och mer invecklat.

Det ska alltså inte vara enkelt. Inte alls.

Enligt vissa experter är det bästa att först lackera kvistarna alternativ hela furugolvet med en spärrlack. Detta för att minska gul avfälling många månader senare  genom den vitmålade ytan. Rent praktiskt innebär det att du måste ’dutta’ varje kvist med en färg, minst i två omgångar, gärna tre. Alternativ lacka hela golvet, minst en eller helst två omgångar för bästa resultat.

Andra föreslår att avluta golven först, gärna med vit pigmentering. Ska man göra det själv behövs en rejäl utrustning med täckande skydd, munskydd, skoskydd, ögonskydd, handskydd och bästa tänkbara ventilationen, då lut inte är att leka med.

Att vitbetsa golven för att sedan lacka eller olja dem  är ett ytterligare alternativ.Vid vitbets är kan du välja bets eller lasyr. Skillnaden är att du vid betsning fortfarande ser  ådringen av trä då den tränger in i träet emedan vid lasyr lägger sig lasyren som en hinna ovanpå ditt träslag. Att betsa golvet själv är ett konststycke i sig. Du måste arbeta snabbt och vant med svamp och dra av överflödig bets så att det inte blir flammigt. Lasyr likaså. Väljer du ljus lasyr föreslår experter att du ändå måste luta golvet innan för att få den ljusa effekten.

Oavsett du lutar av eller betsar golven måste de efterbehandlas. Detta kan du göra med hårdvaxolja, golvolja eller lack. Fördelen med golvolja är en härlig finish dock kan den självantända (!) om den råkar krypa ned mellan golvsprickor. Lack är något slitstarkare än olja, men även den kan plötsligt flamma upp i lågor om den hamnat på villovägar (!). Lack är dessvärre heller inte lika miljövänligt alternativ.

Om du är riktigt stursk kan du hoppa över förbehandling med best, lasyr eller avlutning och gå på en hårdvaxolja med pigment direkt på golvet. Då finns dock risk att just furugolv blir något mörkare i tonen på grund av att det är furu. Detta även om du har valt en pigmenterad hårdvaxolja med färgen vit. En annan valmöjlighet är att du först lutar golvet och sedan vaxar med hårdvaxolja. Oavsett du väljer att hårdvaxa eller olja golven görs detta  bäst genom att man polerar ytan med poleringsrondeller. Gärna i två omgångar. Gärna med en speciell poleringsrondellmaskin. Eller om du orkar, för hand.

För såpad effekt kan du också då…skursåpa golven enligt gammal metod (nähä?). Detta är det mest miljövänliga sättet såvida du väljer miljömärkt golvsåpa. Många som gjort detta vittnar tyvärr om att det även då kan bli fläckigt och att såpade golvet snarare ’drar’ till sig smuts än avvisar den. En annan signifikant nackdel är att du måste upprepa såpningen/skurning med såpa och kallt vatten under tre veckor och sedan en gång per vecka under en längre tid. Jag kan just inte se den här processen äga rum gällande yogastudio/gårdsbutik, där vi behöver flytta alla pinaler varje vecka för såpning/skurning. MEN, då detta är det absolut mest miljövänliga sättet ska vi så klart ta skursåpan i största beaktning.

Innan du gör någon som helst behandling behöver du rugga upp furun genom att slipa det. Inledningsvis med ett grovt sandpapper och slutligen med ett något mindre grovt. Vissa påstår att grovlek 80 är det bästa för första omgången emedan andra säger att 100 är det. Slutliga slipningen ska ske med 120 eller 180 beroende på ’hur ruggat träfiber du fått’ efter första slipningen.

GAH. Förstår du nu? Alla dessa vardagsval! Vår ambition har ju varit också att få allt klart till första helgen i augusti då Konstrundan i Roslagen landar hos oss när min mamma ställer ut sina tavlor. Jag börjar mer och mer inse att detta kanske är en utopi. Eller mer av en omöjlighet. Såvida vi inte får proffshjälp av golvspecialister. Eller att vi av någon outgrundlig anledning hittar en metod som både är snabb, miljövänlig och fruktansvärt enkel.

Till dess drömmer jag om det perfekta vitsåpade, skurade furugolvet som bara andas perfektion alla timmar i veckan. Lite som om Coco Chanel kommit förbi och designat ett nordiskt boho-golv att matcha en gammal gård från början av 1900-talet. Gärna med en metod som är superenkel och endast kräver lite slipning inför den. Less is More tänker jag – även när det gäller golv.

Och röran i mitt huvud – den kan eventuellt alltid funnits där. Nu har jag dock en anledning att skylla på renovering 😀

Ha en underbar fredag och ta hand om dig lite extra idag. I know I will…med slipverktygen i högsta hugg

Lite så som på bilderna här tänker vi oss golvet…

Eller så kanske vi bara struntar i allt och vitmålar plankorna… kanske det absolut smidigaste och enklaste ändå. Det är förstås snyggt det också.

Photo creds: Click on image for source.