Tänk att det behövdes en stroke … att våga leva drömmen

JA, jag får nypa mig i armen för att verkligen försäkra mig om att den här vyn inte är en dröm. Eller rättelse, detta är så över all förväntan och bortom allt jag ens kunnat drömma om.

Att sitta här på yogamatta och vippa på tårna fram och tillbaka när morgonsolens strålar sprider sitt ljus.

Det är så här yogisar som yogar här nu hos oss ser på rummet. Där framme kommer jag att sitta och hålla mina klasser, kurser och föreläsningar.

Alltså backa bandet lite. Va? Händer detta ens?

JA. Ja. Ja. Om jag sedan i måndags gråtit ohämmat över konstiga saker så är det just nu glädjetårar som trillar för min kind.

Tror ingen riktigt kan förstå storheten att sitta så här just nu. Just här. I Edsbro. I en gammal snickeriverkstad som vi sakta men säkert renoverar om till vår dröm av yogastudio/gårdsbutik och numera också ett galleri.

För 5 år sedan fick jag en stroke som följd efter långvarig stress. Man kan säga att jag gick in i väggen med besked. Vägen tillbaka har varit mycket tuff. Att ens orka komma upp ur sängen eller ens tänka på kommande dag har ibland varit en kamp.

Yoga, meditation och mindfulness blev räddningen tillbaka. JA tillsammans med mängder av skratt, humor och en fruktansvärt omhändertagande man, dotter och hund. Som stått ut med allt jag varit och allt jag är. Att jag fortfarande missar vanliga ord, blandar ihop en och ett, sätter fel ändelser på meningar. Kan kalla axlar för axelskuldran och skulderblad för nackar när jag håller yogaklasser. Att jag blir tröttare än ’vanliga’ 40-åringar snabbare. Att jag har som ’ambition’ att orka gå på event/lanseringar/födelsedagsfester – men får i sista stund lämna återbud för att kroppen inte orkar. Orkar vara social. Orkar ens prata. Där ljud, stim, jäkt, mycket trafik, människor med mera i storstaden minskade mina vakna dygnstimmar så att jag till slut övertygade familjen om att lugn och ro på landet, nära naturen var det enda alternativet. I city hade jag gått under. Fått gå och lägga mig redan åtta-tiden för att ens orka komma upp dagen efter.

Nu är jag här. Sitter här och vippar på tårna. Lycklig. Tacksam. Tillfreds. Och alldeles, alldeles salig. Ordet salig är faktiskt något jag riktigt känner för första gången riktigt fyller alla mina celler i kroppen.

Igår var första gången vi kunde ha yoga inomhus hos oss här på Vänliga Villan i Edsbro. I förra helgen hade min mamma utställning i lokalen som också fungerar utmärkt som galleri.

Den känsla av tacksamhet jag känner just nu är oändlig. Detta är så mycket mer än jag någonsin kunnat föreställa mig. Tänk att det skulle behövas en stroke för att jag skulle öppna ögonen, sänka farten och medkännande börja ’ta hand om mig’ istället för att jäkta runt ’för att vara duktiga flickan’.

Nu kan jag leva ut alla de idéer och drömmar jag någonsin haft. Som att ha stora stenar och riktigta träd inne i toaletten rakt på golvet. Lite som att sitta i en skog ha ha. Eller att fynda vackert återbrukat porslin. Jag älskar porslin som jag smycket ut med ord eller meningar. Det, pelargoner och korsstygn blir nu min melodi.

Framför oss har vi nu allt göttigt kvar. Som att inreda. Snoka runt på loppisar, auktioner för att vintagefynda i lugn takt inredning till gårdsbutiksdelen, behandlingsrummet, toaletten och omklädningsrummet. Vi gör allt så ekologiskt/hållbart som vi bara kan så det får ta sin lilla tid att hitta rätt saker osv. YeY. Alltså dubbel-YEY på det!

Yogadelen är klar att njuta av. Mattorna är på plats liksom filtar. Bolster och andra yogapropps beställda. Att nu kunna öppna upp och ta emot höstens yogisar med öppna armar bara några meter från vårt boningshus är för mig verkligen ’att leva drömmen’! Ingen stress. inga köer, inga försenade bussar, massa folk, ångest, press – bara att trippa ned med tekoppen i handen, blicka ned på vår magiska å-snutt och sedan sätta igång.

Så. Otroligt. Lycklig. Just. Nu. –

Tacksam. Tacksam så in i bäng. Tack helvetets-stroken för att du ruskade om mig/oss.

TACK. Om, shanti, shanti, shanti – OM.

Ha en magisk fredag. Ta hand om dig lite extra idag och kom ihåg att berätta för dem du älskar att du älskar dem lite extra idag

Denna fina yogatavla fick jag i födelsedagspresent förra året av min älskade mamma Aila – den är inte till salu. MEN lite av hennes konst hänger fortfarande kvar här hos oss och de kan köpas 🙂 www.anyart.se

Denna fina Namaste-skylt fick jag av deltagare på förra årets camp i Barcelona. Älskar den och att alla skrev sina namn under den. Nu har den fått flytta in i studion..