Hur orka vara tacksam vid sjukdom ?

Hur orkar man vara tacksam vid sjukdom? Vid smärta? 

Exakt det har jag tampats själv med senaste veckan. Det är svårt nog att stanna upp i nuet och hitta tacksamhet när man är frisk. Att göra det när du är sjuk, har smärta eller kronisk smärta är definitivt en utmaning.  För att tacka smärtan för vad den tar med sig för något kan kännas riktigt utmanande även för mig som till vardags annars coachar andra inom tacksamhet, stresshantering, mindfulness och yogisk inställning till livet.

Efter min hjärnskakning och hack i huvudet (jag fick för en dryg vecka sedan)  har jag inte bara påtvingats ligga i ett förhållandevis mörkt rum. Jag har inte heller fått varken scrolla loss i telefon eller dator. Inga uppdateringar och check av nyheter. Social-media-detox så att säga. Mycket ofrivilligt. Och mycket olämpligt då Joakims stundande 40-års kalas nalkats.

Men att ligga och stirra i det mörka rummet, få tiden att gå, utan att få direkt köra yogapass eller annat skojsigt har också fått mig att tänka lite extra på allt det jag coachar andra i. Tacksamheten.

Tacksamheten – att se smärta, sjukdom för vad den ger. För när vi drabbas av något som smärta, som sjukdom, ställs allt annat på sin spets. Det enda vi längtar efter är att bli friska. Bli som ’förut’, det vlill säga innan smärtan/sjukdomen drabbade en. Fast egentligen handlar det mer om processen. Att känna tillit och glädje till kroppens enorma självläkande förmåga. Att pusselbit för pusselbit läker. Kanske inte alltid att man läker ’till så man var förut’, utan istället till något nytt. Förändrat.

Så JA – idag är jag tacksam. Tacksam att dubgelseendet är borta. Att yrselattackerna inte kommer varje gång jag försöker böja mig ned och sedan ställa mig upp. Att jag nu faktiskt har kunnat sitta framför en dator och skriva en längre text i mer än 30 minuter innan huvudvärken kom. Jag är tacksam för min starka underbara kropp. Som väljer att läka. Som väljer att bli starkare och starkare för varje timme. Jag är tacksam för min familj, som ställer upp och finns omkring. Tacksam för yogakollegor som kan ta mina klasser. Tacksam för alla fina sms och krya-på-meddelanden. Jag är tacksam att  jag fått en liten ’check-in’ med att allt kan ställas på sin spets i livet på bara några sekunder. Och hur viktigt det är att vi tar vara på allt hela tiden. Och på alla som betyder något för oss.

Så ja jag är tacksam. Tacksam som attan!

Nu saknar jag mest är att hålla mina yogaklasser och att föreläsa förstås. Jag saknar mina älskade yogisar. Men nästa vecka kära du. Då har jag fått klartecken av läkaren att hålla klasser igen. Så håller nu tummarna att yrselattackerna släppt så att jag utan problem kan göra både ’Fold overs’, ’solhälsningar’ och lite annat sköj.

Till dess säger vi

Kramasté (Namaste med kram)

//Tanja

ps. här nedan ett youtubeklipp jag gjort om just hur man kan hitta mer tacksamhet vid smärta och sjukdom..