Personligt meddelande till dig i kassan på akutmottagningen Norrtälje sjukhus söndag förmiddag/lunch 17 december
Jag förstår att du i söndags hade en stressig dag. Att det kanske då är svårt att bemöta sjuka personer som kommer akut till mottagningen på ett omhändertagande sätt. Jag kan också förstå att det under stress är svårt att känna medmänsklighet ibland. Känna omtanke för vad de som kommer dit söker för.
Jag vet inte om du haft någon i din närhet som varit så illa däran att akuten varit ett måste. Nu kanske du inte heller haft en nära anhörig som lider av ätstörning, anorexia? Någon med mental ohälsa? Jag hoppas innerligt att du aldrig behövt eller behöver uppleva det. Eller det bemötande vi fick.
Du förstår, när vi kom in till dig i söndags med vår dotter var det vårt sista hopp  just då. När inget annat hemma hjälpt. När näsblodet aldrig vill sluta. Blicken blir simmig och de spinkiga benen ramlar ihop. När mat eller vätska inte kunnat hållas i kroppen på flera dygn. När vita och röda blodkropparna är så få, att hon kan dö om hon får en liten infektion. När hjärtat kan stanna precis när som helst för att kroppen är så utsvulten. Att hon tidigare i veckan redan uppsökt akuten på Sachsska då hon tuppade av när hon var i Stockholm.
Nu vet jag inget om dig. Jag vet inte om du har vakat över nÃ¥gon som mÃ¥r mentalt dÃ¥ligt. Jag kan berätta hur det är för mig; att det känns som att hjärtat slits sönder av oro. När man grÃ¥ter sÃ¥ mycket sÃ¥ att det inte känns som det kan finnas mer tÃ¥rar. Att vissa dagar är ’bra dagar’ dÃ¥ hon orkar vara i skolan och annat. Andra dagar är sÃ¥ mörka att det inte finns mörkare mörker. Och att du aldrig vet när du vaknar hur just den dagen kommer att bli. När man mÃ¥ste stÃ¥ bredvid och inte kan göra nÃ¥got annat än att stötta, hÃ¥lla och se pÃ¥. Se pÃ¥ när den man älskar mest i hela världen krigar mot Ã¥ngestattacker, dödslängtan varvat med enorm ilska och total apati.  När man skulle vilja byta plats, vilken sekund som helst, för att hellre ta över den smärtan. SÃ¥ att den personen slapp sina inre demoner. När man är sÃ¥ orolig att all vaken (och sovande tid) att det ibland känns som kroppen vänds ut och in. Att man aldrig vet om detta är dagen dÃ¥ man ser personen en sista gÃ¥ng. Att man hoppas varje dag, varje timme: att det plötsligt ska vända. Att hon fÃ¥r hjälp. Att hon fÃ¥r det hon behöver.
Det var sÃ¥ det var när vi kom in till er pÃ¥ Norrtälje sjukhus i söndags. Det var akut.  SÃ¥ som det är när man söker sig till er mottagningen –  Mellan liv och död. Det var till en sÃ¥dan mottagning vi skulle Ã¥ka om hennes läge förvärrades förklarade läkarna vi tidigare träffat. ’Ni mÃ¥ste förstÃ¥ hur allvarligt det är just nu’ sa de. Blodtryck och prover mÃ¥ste tas, med det samma för att se om en eventuell inläggning skulle behöva göras. Vi kom till er outvilade, oroliga, rädda och sköra.
Jag vet inte om ni vet på Norrtälje sjukhus hur allvarliga ätstörningar är. Att ätstörningar inte alltid syns utanpå, och kan finnas hos en person som är underviktig, normalviktig eller överviktig. Att kön, ålder inte spelar någon roll. Att det är en av de dödligaste diagnoserna inom mental ohälsa. Att nya siffror från Rädda Barnen visar att var femte tjej har haft eller har ätstörning det senaste året. Att ångest, självbild och självkänsla kopplat till maten skördar liv. Att få snabb och ackurat vård är därför helt livsavgörande. Precis som vid andra typer av mental ohälsa.
Jag vet inte om det var stress alternativt okunskap, kanske ignorans eller mÃ¥hända ekonomiska indragningar som lÃ¥g till grund för ditt bemötande i söndags. Det är bara du som kan svara pÃ¥ det. För allt här ovan berättade bÃ¥de jag och min man för dig. I olika omgÃ¥ngar. Vi vädjade, försökte hitta förstÃ¥else hos dig för hur allvarligt det var. Vi  berättade om det akuta läget, om att blodtryck och prover behöver tas omgÃ¥ende. Att det är bra att  läkare kollar det sÃ¥ att vi vet hur vi kan ta nästa steg. Istället avfärdades dotterns tillstÃ¥nds med kommentarerna: ”Det är nog bättre att ni Ã¥ker hem, hon har ju slutat blöda näsblod sÃ¥ vad kan vi göra här nu. Det finns mÃ¥nga fler som är mer akuta”. Person med ryggskott fick komma in direkt istället när vi stod där och väntade vid kassan. PÃ¥ frÃ¥gan om nÃ¥gon i alla fall kunde ta hennes blodtryck fick vi till svar att vi dÃ¥ kunde vänta i det stora allmänna väntrummet. Ovisst hur länge, men minst 1-2 timmar som mest upp till 5-6 timmar.
Min mamma brukar alltid säga; hamnar du på akutens allmänna väntrum så är det som att spela rysk roulette. Du kan få vad som helst, som du inte hade inan i form av bakterier och virus med dig. Att då placera ut en högriskpatient med mycket låga vita och röda blodkroppar där i flertalet timmar skulle jag inte kalla för ett smart drag. Inte när patienten alltså kan dö av en liten infektion.
Jag vet inte hur er policy pÃ¥ Norrtälje sjukhus är eller för er pÃ¥ akutmottagningen. Jag har alltid fÃ¥tt för mig att ingen person ska nekas sjukvÃ¥rd i Sverige. Men just i söndags ville vi inte ’spela roulette’ och stanna kvar i 4-5 timmar i ett allmänt väntrum för att fÃ¥ läkarkontakt. Att vi frÃ¥n Edsbro (vi är nyinflyttade) inte ska känna oss trygga att kunna Ã¥ka dryga 30km för att fÃ¥ hjälp till vÃ¥r dotter känns obehagligt. Istället föreslÃ¥r du i kassan att vi ska Ã¥ka 82,5 mil, i helgtrafik och hala vägar, till Sachsska eller ännu bättre vänta till SCÄ öppnar Ã¥ter pÃ¥ mÃ¥ndag. Med orden ”Jag bedömer inte att detta är livshotande hon kan ju gÃ¥ själv”. Att hon inte sÃ¥ sÃ¥g smal ut, att det bara var att gÃ¥ hem och äta och dricka lite sÃ¥ skulle det bli bra.
Som person är jag en kärleksfull och ömsint. En som älskar att ge andra mycket omtanke och värme. Via min yoga och blogg gör jag det och försöker sprida positiv glädje. Så till dig i kassan hoppas jag verkligen innerligt att du får nu ta det lugnt över jul.Kanske får lite extra mycket vila och tid med de du älskar. Får äta god mat, mysa och mängder med medmänsklighet. Så att du inte är lika stressad nästa gång du kommer till jobbet. För den här typen av stress kan kosta liv. Liv som för er bara blir en Lex-Maria. Men för oss är det ingen Lex-Maria i sådant fall. För oss är det vår dotter.
Vi kommer att anmäla händelsen. Och hoppas ingen. INGEN ska få uppleva något liknande.
Vänligen från Sveriges Vänligaste Villa
Tanja & Joakim
ps. uttrycket: att man idag måste vara frisk för att orka vara sjuk stämmer tyvärr har vi nu fått uppleva. Nu har vi tur att jag orkar, min man orkar och dotterns pappa orkar (än så länge). Jag är tacksam att ha andningen och lugnet från yogan med mig, även när allt blir värre än det värsta du kan tänka dig.  Men alla som inte har styrkan då? Mod och ork?  Vem strider för dem? Detta får inte upprepas igen!
ps 2. Jag brukar sällan vara för personlig här på bloggen och jag ber om ursäkt till dig som mest brukar läsa om mina andningsövningar, yoga och recept. Ibland kommer också livet ikapp. Just nu finns inget viktigare. Självklart kommer jag att lägga upp inspirerande härliga  inlägg snart också. Ska bara andas lite först.